lördag 30 september 2017

Imorgon är ingen vanlig dag....


...för imorgon är det min födelsedag.
Egentligen gillar jag nog själva känslan av att kunna tänka att det är min födelsedag mer än själva dagen. Är galet svår att fira och jag tycker det är roligare att få fira andra än mig själv.
Flera år har jag låtit bli att fira mig med vanligt födelsedagsfika men detta året kör vi lite fika.
Några år har jag haft tjejkväll och ibland har jag då delat ut presenter till mina gäster.
Tro det eller ej..men jag ogillar att vara "the center of attention" och blir obekväm.

Imorgon kliver jag dock in på mitt sista år på 30-grejen.
Fyller 39 och nästa år blir det alltså att välkomna 40-strecket.
Lite läskigt men samtidigt så är ju åldern enbart en siffra och inget jag kan göra något åt helt enkelt.
Bara att försöka få kropp och själ att må så bra som möjligt och njuta av livet.
Och helt ärligt....inne i min djupaste själ är jag så lycklig och tacksam.
Har hunnit med så enormt mycket, har 2 fantastiska barn och en underbar make och har så ljuvliga vänner och fin familj. Har hunnit resa, utbilda mig, byta jobb, uppleva saker.
Har varit med om enorm sorg men även många galet lyckliga stunder. 
Har gjort en mängd nya saker och lärt mig enormt mycket om mig själv och även om livet. 
Är inte klar med utveckling eller att lära mig saker,inte klar med att bli lyrisk och troligtvis kommer jag bli full av sorg någon mer gång (klarar mig gärna utan sorg). Livet fortsätter och jag med det ;)
Ibland är det lätt för mig att sura ur på livet och bli dränerad och då är det extra viktigt att tänka till på allt som är positivt.
Har nog den sista tiden tankat mig med negativitet och dränerat mig totalt.
Det måste det bli ändring på helt enkelt.

Det ska jag satsa på mitt sista år på 30-strecket...att ladda mig positivt och leva i nuet.
Att se det vackra och fina och välja det positiva istället för det negativa.
Och vad det året har att erbjuda? Ja det vet jag inte...men ska bli ett spännande år helt enkelt.

Nu ska jag göra något som brukade ge mig positiv känsla...nämligen baka.
Önska mig lycka till ;)

XOXO

tisdag 19 september 2017

Supermysig helg


I lördags packade jag in barnen och en väska i bilen och for till Stockholm.
Denna getaway vad bokad för länge sedan och vi skulle spendera den med min bror.
Vi checkade in på Quality Hotel Friends som vi bott på förut och älskat.
Det ligger väldigt bra till precis bredvid Mall of Scandinavia och det är enkelt att köra bil dit.

Vi mötte upp min bror där och for sedan vidare till Kistamässan där Comic Con hade slagit upp portarna. Vi var där förra året också
Comic Con är en stor mässa med tv-spel, serietidningar, Science fiction/fantasy, film och tv bla.
I Sverige tycker jag att den håller på att utvecklas och växa.
Årets mässa kändes trång och rörig och lite mer som en marknad med stånd som säljer nästan samma saker och ibland rätt dyrt.
Visst fanns det en hel del härligt att handla och vi köpte en del och jag mötte en spännande författare som gett ut 2 böcker jag blev nyfiken på och 1 bok som kommer ut inom kort.
Enligt mig så behöver Comic Con byta lokal då de har växt ur denna lokalen, eller öppna upp den mer om det finns mer utrymme.
Det behövdes många (dyra) fikapauser då det var tjockt med folk och otroligt varmt.
Energin tog slut fort. Jag var (är) dessutom dunderförkyld och hade mindre energi än vanligt.
Men kidsen var supernöjda och det var ju för deras skull vi var där.
Och det var mysigt att få hänga ihop med kidsen och min bror.

Efter det åkte vi tillbaka till hotellet.
Sen drog vi till MoS och jag var så lycklig...jag skulle för första gången få äta på Vapiano.
Var som ett litet barn...nästan fnittrig.
Alltså älskar atmosfären, inredningen ja allt.
Jag beställde en pestopasta som var himmelsk...hade kunnat äta en portion till.
Nästa gång ska jag dock beställa lite parma till då jag saknade kött.
Barnen åt pizza och jag fick smaka en bit. My god alltså vad gott.
Kanske är det tur att det inte finns i Västerås för då skulle hela lönen gå dit men det var så mysigt och sååååå gott. I love it och kommer besöka Vapiano igen när jag är i närheten.
Efter det blev det lite shopping och lite fika.
Lucas och min bror fick tag i biljetter till DET och de blev helt lyriska då alla föreställningar varit utsålda. Sicken tur de hade när 2 biljetter bredvid varandra blev lediga.
Jag och Leo gick och köpte snacks och drog till hotellrummet och myste.
En toppendag och jag somnade nöjd och glad...och snorig ;)
Även Lucas och min bror somna finfint trots skräckfilm ;)
Vi hade ju gått en hel del så benen var rätt trötta.

Söndagen startade med en fantastisk frukost.
Jag hade kunnat sitta och äta hela dagen.
Hotellet bjöd verkligen på allt man kan tänkas vilja ha till frukost OCH hade dessutom knaperstekt bacon vilket är ovanligt. Mums och tänk om man kunde få hotellfrukost varje morgon...då skulle jag vara superlycklig.

Blev lite fönstershopping och häng med brorsan och sen for vi hemåt åt varsitt håll.
Tiden gick så himla fort och det var verkligen supermysigt.
Detta måste vi helt klart göra om :)

Väl hemma så hann jag med en hel del och förändrade även lite i vardagsrummet och satte piff på sovrummet. Skönt att vara effektiv.

XOXO

lördag 9 september 2017

Dagens stora fråga


Ja nu var det vääääldigt länge sen sist...tiden springer iväg och det finns massor med grejer jag skulle vilja skriva om men just idag blir det något jag funderat på ett tag.

Dagens stora fråga! Hur får människor ihop sitt liv?
Alltså jag satt och kollade på en serie som jag följer och en av personerna det handlar om begravde sin mamma som dött plötsligt. Hon höll ett tal om sin mamma och ja jag har ju en del obearbetade känslor kring min pappas död och naturligtvis så grät jag hejdlöst av hennes fina men knasiga tal.
Begravningar är för mig något som är svårt att hantera.
Och att gråta är för mig inget jag gör speciellt ofta.
När jag gråtit en stund började tankarna snurra till allt möjligt och helt plötsligt fick jag nästan andnöd över alla måsten och alla saker jag vill och behöver hinna med.
Fick ta några djupa andetag och försöka tänka att man hinner det man hinner och man kan INTE hinna allt. Men tankarna for ändå tillbaka till just vardag och hur mycket jag egentligen tänker att jag måste hinna och jag blev helt enkelt nyfiken på hur andra människor tänker.
Just nu känner jag att jag inte hinner med något alls...brister på alla plan helt enkelt.
Hinner inte vara mamma, fru, vän lärare, mentor, lagledare eller något alls till 100%
Blir så stressad så jag blir oförmögen att överhuvudtaget röra mig, men så klart så rör jag  ju mig och bockar av min mentala lista med saker som ska göras.
Idag lägger människor så mycket krav på sig själva och jag funderar på hur det blev så här.
Hur blev jag så här? Vart kommer alla mina krav ifrån egentligen?

Hur hinner ni med vardagen och jobb och allt?
Hit me med era bästa tips för så här kan jag inte ha det.
Är det meningen att allt ska schemaläggas?
Att all min vakna tid ska struktureras?
För jag är nog inte alls byggd så :)

Inser också när jag tänker tillbaka att september och oktober är mina absolut sämsta månader på året.
Det är just då som jag funderar på dessa frågor och det brukar sluta med att jag inte ens vill fira min födelsedag. Att jag bara vill gå i ide och sova tills det blir sommar igen.

Känner ni igen er?

XOXO