måndag 6 juli 2015

Nej men fy attans



Ni vet när ni gett er in på en sak och inser att ni tagit er vatten över huvud och är smått panikade och funderar på om ni kommer dö?!
Det händer mig då och då eftersom jag är galet impulsiv ibland. 

För mig denna gången var det bilresan hem från yasuragi. 
Dit redan tog ju otroligt lång tid men det gick ju ändå rätt bra även om vi körde lite fel. 

Eftersom vi ändå körde fel så tänkte jag att vi kör den närmaste vägen hem. 
Jag klarar det!!
Hur svårt kan det va??

Mmm vi började med att åka fel och snurra runt lite i Saltsjö-Bo (tror jag det heter) för att sedan komm ut på stora vägen igen. 
Jag använder mig av waze och knappade in vägen hem, valde den kortaste. 
Helt plötsligt befinner vi oss på väg mot skärgårskajen!!
Jag får smått panik och blir galet panikslagen när vi helt plötsligt befinner oss mitt i stan!!!!
Vi kör förbi Viking Line terminalen, Birka och är vid Maria hissen!! Alltså hur fel kan det bli?
Jag har hållit mig ifrån Stockholm och vill inte köra i stan. Jag vill inte...VILL INTE!!
Dessutom körde vi så klart fel och irrade runt, tog några andningspauser och hettades ihjäl. 
Alltså jag var mitt i en av mina värsta mardrömmar och hade jag sett en polis hade jag börjat tjura och bett om hjälp. 
Ville liksom kliva ur bilen och ta tåget hem. Men det förstår ju jag att det kan man inte. Var liksom bara att fortsätta helt enkelt och ta det lungt och metodiskt. 
Och vi hade ju hela natten på oss;) någon gång borde vi ju ta oss ut. 

Folk säger att stockholmare är stressade och tutglada. Jag hade en bil på tutade på mig, men jag förstår honom...jag stod still ;)
Annat var alla hjälpsamma vid filbyte och körde bra. Vad dom som körde om mig sa i bilen har jag ingen aning om men jag följde trafiken bra i min fil till slut. 

Och rätt som det är så känner jag igen mig. Rätt som det är så är vi ur mardrömmen och på helt rätt väg. 
Och när waze visar att bäckbymotet är nästa avfart då får mobilen vila. 
Jag och Leo gör high five och jag känner bara: fy attans vad jag är grym!!
Jag kan allt ;)

Om jag gör det igen?
Nää inte på ett tag va. Kanske nästa år när vi åker tillbaka till yasuragi ;)
Men just nu får stockholmarna ha sina vägar ifred från mig. 

Helt slut är jag...men otroligt galet stolt. 
I did it...även om båda resorna tog betydligt längre tid

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar